Ikväll är det dags för handlingskurs igen, och då kom jag på att jag inte har skickat ut förra veckans kombinationer. De gick i alla fall ungefär så här och var väldigt roliga att köra:
Ser verkligen fram emot kvällens kurs!
Medan Thomas och Pogue tävlade lydnad i Fagersta väntade Squid och jag på att starta agility- och hoppklass 2 i Torsby. Väntade länge. Jag är nämligen lite dålig på att beräkna hur lång tid en agilitytävling tar. I Karlstad i höstas trillade jag ju in med ouppvärmd Pogue när det var en halv minut kvar av banvandringen för att jag trodde att tävlingen skulle ta längre tid än den gjorde. Det blev inte direkt bättre av att jag hade startnummer 1. Som tur var var banan lätt och jag fick byta startnummer så jag hann värma upp Pogue. Vi vann klassen. Igår var jag tidspessimist. Kvällen innan tankade jag bilarna, gjorde matsäck, packade och ställde klockan på 5.45. Siktade på att vara vid tävlingen klockan 9.30. Klass 1 hade första start klockan 9, men det var ju så få starter att jag bedömde att det kunde gå fort och att det var skönt att inte behöva stressa. Jag hade lätt kunnat sova fyra timmar till och ändå inte behövt stressa på tävlingsplatsen.
När det väl var vår tur hade vi startnummer 1 och som tur var hade jag snälla Louise där som kunde hålla Squid utanför ridhuset medan jag gick banan. Jag var inte så orolig eftersom det inte skulle gå någon före oss, men Squid gick nog igång på själva tävlingssituationen (dvs. hon har associerat den med hundar som springer agility) och jag var oförberedd på hur galen hon var. Loppet kändes galet och helt utan broms, men det blev nollat i alla fall och vi vann med några sekunders marginal. Första pinnen i agilityklass 2.
Till hopploppet var jag förberedd och jobbade mer på attityden innan loppet. Det kändes mycket bättre när vi gick fram till start och hon klarade av att sätta sig fint och sitta helt stilla (i första loppet ville hon bara sätta sig halvliggande). Jag hade haft så mycket fokus på att hålla henne lugn innan start att jag en kort stund glömde banan (vid första tunneln). Kände mig lite på efterkälken under hela loppet och fick improvisera en del (bakombytet på tredje hoppet innan slalom skulle varit ett framförbyte). Men vi kom i mål nollade och vann igen. Uppflyttade till hopp 3.
Jag inser att vi är tillbaka till ruta ett när det gäller hennes attityd. Hon går igång så enormt på att andra hundar kör agility, och nu har hon också börjat tända rejält på att köra agility själv. En ny växel helt enkelt. Efter det långa uppehållet är hon värre än någonsin och jag måste träna. Det är väldigt tråkig träning och man får angripa problemet från två håll: Dels försöka se till att hon håller sig så lugn som möjligt runt agilityträning och -tävling ihop med andra hundar. Dels träna på att hon kan utföra alla uppgifter trots att hon har en hög arousalnivå. Det var den här delen som inte fungerade igår. Hennes utförande var väldigt annorlunda mot träning, så här har vi ett stort jobb att göra… Här är film i alla fall:
Etter en pause fra lydigheten på et halvt år der vi har jobbet mest med rundering og jakt, børstet vi støv av klasse 3-øvelsene og startet Pogue i kl 3 i ridehuset i Fagersta idag.
Vi var 5 deltakere, 4 tisper og Pogue. Vi har tre tisper med løpetid hjemme, så jeg var spent på om cockeren skulle vise interesse for damene. Ingen grunn til bekymring på fellesøvelsene, full pott.
Vi var start nummer 4. Pogue er en hund som trenger minimal oppvarming, så vi bare hang utenfor ridehuset og koste og gikk litt fri ved fot.
Inn på banen, en kort innmarsj og oppstilling for første øvelse. Pogue var fokusert, trygg og fin og gjorde akkurat som jeg kunne forvente. Noen små førerfeil, 8,5. Ros og hopp og sprett 2 sek, så overgang ved foten til sitt under marsj. Endelig begynner jeg å bli kvitt mine sitt-under-marsj-ticks. 10.
Springende, peppende og dansende overgang til innkallingen, deretter en forenklet rutine for innkalling med stå. Bra fart på begge strekninger, perfekt stå akkurat ved markøren. 10.
Kanskje ikke like entusiastisk hopp som i denne filmen, men du verden som det hjelper å ha trent hopp-stå:
Deretter tok vi sikte på ruta, Pogue låste blikket på den og suste inn på min kommando. Akkurat som på trening, full fart dypt inn i ruta og kaster seg rundt i stå på min kommando. Bra ligg og rask innkalling … rett forbi meg for å sjekke inn en haug sagflis. Dagens cocker-bus 🙂 9.
Igjen en aktiv og energihøyende overgang til apportering over hinder. Litt cockeraktig opptak, resten bra, 9.
Så Pogues hat-øvelse, metallen. Han elsker å bære på alt, men unntak av metallen. Treningen går stadig fremover, men skulle han ta en kald metallapport i ridehussand på første forsøket på konkurranse? Jada, en pliktoppfyllende cocker løste det, men noe trekk for opptak, tempo inn og innsitt. 8,5.
Så en roligere overgang til neseprøven, en sikker øvelse. Vår pinne ligger ytterst til venstre og han tar den på første konfrontasjon. Perfekt så langt. Så fikk vi betale for at vi har trent for lite innkomster og det dukket opp litt tygg. 7.
Til slutt avstandskommandering. Jeg har jobbet masse med å få den lett overbygde, logrende, leddbuss-cockeren til å ha nok kraft til å sette seg bakover fra stå med låste bakben, men samtidig ikke bli så låst i kroppen at han blir treg. Puh! Skulle det funke helt i slutten av programmet? En rask nesedytt opp i bamse-posisjon ved siden for å fortelle han hvilken øvelse som var neste. Bra stå, nydelig bakoversitt!, bra ligg, litt nølende oppsitt, bra stå, bra bakoverligg. Akkurat så bra som jeg har lært det inn, wow! 9,5.
Litt hopp og sprett, litt kos, en liten snurr, en liten æresrunde bort mot ruta for å feire og så ut av ridehuset for å leke med ball.
Glad cocker, perfekt følelse i ringen og bra uttelling poengmessig. Helhet 10, totalt 290 poeng og seier.
Hjem og trene eliteøvelser. Så blir det å ta tak i nye oppgaver. Opprykk til elit-sök (A rundering) og eliteklasse jakt.
PS. Fortsatt ledige plasser ved konkurranselydighetshelgen 21-22 januar.
Här kommer en enkel liten video som visar hur man kan jobba med lydnadshoppet för att öka hundens förståelse för att alltid ta hoppet på väg tillbaka, även om linjen mot föraren går vid sidan av:
Pogue har gjort det här förut och är dessutom van vid att tänka själv, med en oerfaren hund måste man gå betydligt långsammare fram och gradvis göra vinkeln svårare. Ställ gärna eventuella frågor i kommentarsfältet.
Alla år sedan jag träffade Thomas och började jobba med hundar på heltid har varit helt fantastiska och jag är säker på att 2012 inte kommer att bli något undantag. Svårigheten ligger i prioriteringarna. Det finns så mycket man vill hinna med, men allt för få dagar. Speciellt helger är en bristvara. Förutom en söndag i juli så är jag fullbokad alla helger fram tills augusti. Då har inte vallhundstävlingarna kommit ut än (tänk om det fanns en tävlingskalender för dem som kom ut i god tid…), så om jag vill tävla vallning i vår och sommar måste något annat stryka på foten. Förmodligen agilitytävlingar då. Jag tänker inte gå in på några målsättningar för året, det har aldrig fungerat så bra för mig och det blir ändå aldrig som man har tänkt sig. Men några tankar om vad vi kan vänta oss under 2012 tänkte jag ändå teckna ner.
Valpkull
I mitten av december parades Fly (mamma till Squid, Epic och Win) med fina Ids. Vi hoppas på valpar i februari. Senaste rapporten från Flys matte Malin är att Fly äter som en häst, stjäl mat och har fått stora, rosa spenar. Vi hoppas på att det är symptom på dräktighet och hoppas också på en stor kull. Fly har haft fyra valpar i båda sina tidigare kullar, hoppas att det blir något fler den här gången. Har väldigt stora förhoppningar på den här kombinationen!
Och Pogue ska bli pappa…
Det planeras i dagsläget två kullar på Pogue inom den närmaste framtiden. Det är roligt, för vi tycker att Pogue är en himla fin hund. Pogue fick under hösten 1:a-pris i NKL på jaktprov, i år väntar öppen- och kanske elitklass.
Agilitytävlande
Jag ser fram emot det här tävlingsåret med skräckblandad förtjusning. Från och med början av februari har jag fyra agilityhundar att tävla med. Två medium, två large. En ren klass 1-hund, en klass 1/2, en klass 2 och en klass 3. Jag kommer att ha fullt upp! I början av året får jag prioritera Shejpa, som saknar några SM-pinnar i hoppklass. Dessutom kan man ju hoppas på att kvala till European Open som går i Sverige i år. I juni ska vi försvara vårt lag-guld på SM. Jag hoppas på att kanske kunna hoppa in i något large-lag med Squid på SM också, om någon hund blir skadad eller så.
Squid känns just nu lite galen efter att inte ha fått någon kontinuitet i agilityträningen på länge. Först en lång periods mammaledighet och sedan inga tävlingar på jättelänge. Under 2012 hoppas jag att vi blir samkörda och stabila. Att debutera med Epic ska bli otroligt roligt. Jag räknar med att han kommer växla upp många gånger under det kommande året och det blir en stor utmaning att hålla honom lika cool som han är nu. Det blir också en rolig utmaning att köra running contacts på tävling med en stor, snabb hund. Pogue har massor av kapacitet, men jag har inte så mycket tid att träna honom, så där får vi se vad som händer.
Lydnad- och brukstävlande
För egen del ligger jag lågt med lydnadstävlandet just nu. Jag har insett att det är smart att satsa på agilityn medan man fortfarande är någorlunda ung och snabb. Lydnaden finns alltid kvar den dagen jag eller hundarna inte klarar av agilityn. Squid ska väl tävla klass III och elit någon gång, men det är inte bråttom. Thomas ska däremot tävla klass III med Pogue och kanske blir det tävlat med Win och Sarek också? Pogue ska säkert också starta högre klass sök.
Vallning
Vi hoppas att hinna med en del tävlande i vallning också. Vi har flera hundar med hög kapacitet och det är så roligt att hela tiden lära sig mer. Träningen och kul och tävlandet är väldigt fascinerande. Jag önskar att det fanns fler helger. En annan sak jag önskar mig är träningskompisar. Vi tränar nästan alltid själva och skulle nog vinna massor på att träna med andra som är målmedvetna och engagerade. Vi skulle också behöva träna mer på bortaplan. Vi har jättefina träningsmöjligheter hemma, men man behöver ju låta hundarna uppleva andra förutsättningar också. Jag drömmer om någon typ av elitsatsningsgrupp som kunde träffas med jämna mellanrum och coacha varandra.
Kurser
Jag har försökt skära ner på arbetet under helger en del i år, för att ha tid att tävla. Det innebär till exempel att vi inte arrangerar någon tränarutbildning. Förhoppningsvis kan vi vidareutveckla online-kurserna på olika sätt, vilket kommer att frigöra mycket tid för tränande och tävlande. Vi har fått en del förfrågningar om att hålla kurs i utlandet under året. Thomas ska instruera på ClickerCamp i Danmark och jag har bokat in en kurs i Spanien. Hoppas också på att få tid att hålla några kurser i USA, men då lär det ju ryka tävlingshelger…
Gå kurser
Vi älskar att gå kurser! Under 2012 har vi redan några spännande inbokade på hemmaplan. Jo Agnar Hansen kommer tillbaka för att hålla vallhundskurs, Vappu Alatalo kommer tillbaka för hoppteknik i sommar och Jessica Martin (VM-guld small 2010) kommer för att hålla agilitykurs precis efter European Open.